torsdag 25 december 2014

Juldagspromenad väcker tankar om demokratiskt återuppbygge

Under juldagspromenaden genom Rågsveds parker, skogar och hagar tar tankarna fart. Vår rödgrönrosa majoritet har ett mycket stort arbete framför oss för att arbeta bort det demokratiska underskottet som har fördjupats under åtta år av alliansstyre. Om människor ska ta vårt mål om en demokratiskt hållbar stad på allvar får inte beslut fortsätta att fattas över invånarnas huvud. De samråd som centrala nämnder har ansvar för måste ta invånarna och lokalsamhället på allvar. I synnerhet när det gäller närmiljön, där de boende är experterna. Erfarenheter talar för att vi till och med kan bygga fler bostäder, om invånarna får vara med från börjat utifrån en områdesplanering.

Det som leder mina tankar till bloggens demokratitema är det jag ser längs min promenadväg idag.

Först Rågdalen 3, ett toppstyrt grönkompensationsprojekt som nyss blev färdigt. Här önskade sig Rågsvedsborna ett utegym i samrådet. Men det jag ser framför mig är en stor gräsmatta, tre utspridda trädäck och strålkastare, som vore de tänkta som en installation. Jag förstår Rågsvedskillarna som ifrågasätter varför trädäcken belyses på kvällarna, men inte konstgräsplanen i Rågdalen som släcks ner efter kl 22. Jag hoppas stadsdelsnämnden kan ändra på detta, jag har väckt frågan hos förvaltningen. Det fanns också en Rågdalen etapp 1, närmast tunnelbanan, med tre konstgjorda kullar även dessa belysta om kvällarna. Är det en golfbana hörde jag ett barn fråga. Vem vet. Min reflektion är att centrala nämnder verkar tycka att de vet bäst vad Rågsvedsborna behöver. Vem tro´t.

Rågdalen 2, själva parkleken, har jag däremot bara hört gott om. Många barn leker där så den verkar vara genomförd så att den passar behoven. Men parkleken ligger under stadsdelsnämndens ansvar, så kanske den större närheten till invånarna är förklaringen till att det blev bra i denna etapp.

Min fortsatta promenad går in i Rågsveds friområde, där alliansen i strid med folkviljan skulle bygga radhus på värdefull naturmark och utmanade med planer att vilja bygga bort den traditionella festplatsen Perssons betong med så kallade miljöspetshus. Som om vi lider brist på miljövärden, med våra koloniområden strax nedanför festplatsen. När vi vann valet vann vi också kampen om friområdet, som nu ska bli naturreservat. Fast det återstår att dra gränserna och vi väntar på besked om byggplanerna på Perssons. Miljöspetshus kan vi gärna bygga längs Rågsveds allé istället, ett förslag som har starkt stöd i Rågsved och som ger många fler bostäder än byggplanerna på Perssons.

Över gångbron passerar jag Cyklopen, ett kulturhus byggt av ideella krafter och som tillför Vantör stora värden som kulturell och social mötesplats och solidarisk aktör i lokalsamhället.  Över Magelungsvägen går jag genom Högdalens skatepark, inte helt färdigbyggd men finansierad av Stockholms stad, påminns jag om att ju längre från centrum ju mer motstånd mot alliansens politik och ju mindre var alliansen beredd att ta till sig invånarnas behov och synpunkter.

Vad jag förväntar mig av de kommande fyra rödgrönrosa styresåren är precis det som står i budgeten för 2015. Att stadsdelsnämndernas inflytande stärks genom att fler frågor behandlas politiskt, att ansvarsområden tillförs och ett bättre samarbete med centrala nämnder. Genom att stadsdelsnämnderna får ett riktat anslag för demokratiarbetet visar vi att det är viktigt, även om allt arbete inte kan mätas i budgetpengar. Frågan är vad vi i Vantör tycker är viktigast för demokratin?

Inga kommentarer: