torsdag 31 januari 2013

Klimat och Kräppla på öppna stadsdelsmötet!

Ikväll hade vi tema klimat på stadsdelsnämndens öppna möte. Marie Broberg från stadsdelsförvaltningen och Örjan Lönngren från miljöförvaltningen informerade om stadens klimat- och energiarbete. Enskede-Årsta-Vantör är uppe i 26-27 % andel inköpta ekologiska livsmedel (bra, men bättre kan vi. 40 % vill vänsterpartiet ha som mål) och 11 av 13 förskoleenheter samt 2 av 3 äldreboenden sorterar ut matavfall. Att förskolorna är duktiga vet jag också genom mitt uppdrag som kontaktpolitiker för Grön Flagg.

Den långsiktiga trenden är att utsläppen av växthusgaser minskar, konsumtionen oräknad, det är uppvärmning och energieffektivisering som visar vägen. Utsläpp till följd av övrig el och gaser samt transporter står dock i princip stilla. De elektriska apparater vi använder blir energieffektivare, men vi använder istället fler. Vi har flera elbilar, men också fler transporter. Utslaget per person - stockholmarna blir fler och fler - är trenden sjunkande. Men eftersom klimatet inte känner nationsgränser måste vi också räkna med import av kläder, mat etc. som kan ge utsläpp om 27 kilo per person och dag!

Vad gör staden då för att minska klimatpåverkan? Ja, fjärrvärmen är kolossalt viktig, den svarar för 80 % av värmebehovet. Om staden ska nå sina miljömål kan avgöras av hur det går att ersätta kolet i Värtan. Förbränning av plast ger stora utsläpp, hoppet står till att göra plast på cellulosa istället för olja. Vi har stor brist på biogas. Stockholm behöver samla in mycket mer matavfall, där är Västerås ett föredöme med 60 % insamling. Avfallskvarnar är ingen hit, de kan slamma igen avloppssystemet. Dessutom försvinner halva energieffektiviseringen eftersom rötningen börjar redan i avloppsröret. Bättre att samla in avfallet vid källan och hämta samtidigt med annat avfall.

Stockholmarna är duktiga på att åka kollektivtrafik, men det finns en känsla av att bilarna har ökat i ytterstaden. Illa, men goda argument för Spårväg Syd och att förlänga linje 19 till Älvsjö! Klimatförändringarna som väntas gör att vi behöver grönska som fångar upp vatten från skyfallen, på fackspråk heter det grönytefaktor, som planeras in i nya områden. På en direkt fråga fick jag veta att miljöförvaltningen räknar med en halv meters högre vattenstånd i Saltsjön år 2100, landhöjningen oräknad. Därom tvista dock de lärde ....

När det blev dags att ställa frågor tog Kräpplagruppen till orda och informerade om den intressanta nyckelbiotopsinventering i Rågsveds friområde som Skogsstyrelsen har gjort och som visar att 80 % av marken är nyckelbiotoper. Nya fakta som exploateringskontoret bör kommentera, genom att exploateringsnämnden den 7 februari är kloka nog att återremittera markanvisningen till BoKlok Housing AB och Arkitektmagasinet A. Om de inte är ännu klokare och direkt avslår förslaget!

måndag 28 januari 2013

Vinst i förskolan - barns bästa och inte ägarnas

Kommunal förskola i Enskede-Årsta-Vantör har högre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, högre andel personal med annan utbildning för arbete med barn i förskola och färre inskrivna barn per årsarbetare än privat driven förskola. Detta är nyckeltal som går att läsa i verksamhetsberättelsen 2012 för stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör.

Trots tre viktiga kvalitetsfaktorer som är bättre i kommunal förskola är ändå föräldrar mer nöjda med privat driven förskola enligt brukarundersökningen 2012. Jämfört med 2011 har kommunal förskola gått om privat förskola i andel högskoleutbildade, vilket kan bero på det snabba utbyggnaden av kommunal förskola. Det är helt enkelt roligt att vara med och starta nya förskolor.

Skillnaden i antal barn per årsarbetare 2012 var stor, 4,6 i kommunal förskola jämfört med 5,0 i privat driven förskola. Och skillnaden har ökat jämfört med 2011. I den skillnaden och i skillnaden för andel högskoleutbildad personal finns givetvis vinstmarginalerna för de privat drivna förskolorna. Högre utbildad personal kostar mera. Fler barn per årsarbetare kostar mindre.

Kommunal förskola har förbättrat resultaten i brukarundersökningen 2012 jämfört med 2011, och det är väldigt roligt. Jag hejar på för att det ska gå ännu bättre 2013! Som kontaktpolitiker för Grön Flagg har jag haft nöjet att besöka förskolor, och imponeras av engagemanget, både för miljön och barnen. Med högre andel utbildad personal och färre barn per årsarbetare finns goda förutsättningar.

lördag 26 januari 2013

Kloka byggföretag bygger inte i Rågsveds friområde

Idag bloggar jag om vad det innebär för en byggnadsfirma att ta miljöansvar på riktigt. Det gäller BoKlok Housing AB, ägt av Skanska och IKEA som av exploateringskontoret föreslås få en markanvisning för att bygga cirka 85 lägenheter i radhus och kedjehus i Rågsveds friområde. Jag återkommer om Arkitektmagasinet Bygg AB, som föreslås få en markanvisning på cirka 12 radhus.

BoKlok berömmer sig av att bygga så att man sparar på miljön och minskar klimatpåverkan. Husen byggs i trä, vilket är mycket bra, och något som vänsterpartiet i stadsdelsnämnden brukar kräva i samband med att vi svarar på remisser om stadsbyggnadsärenden. Företaget pratar vackert om gröna värden men i företagets miljöpolicy når miljötänkandet inte ens ner till marken man bygger på eller omgivande miljöer, så viktiga ur social och naturmässig synvinkel för de boende i Rågsved med omgivningar.

BokKlok Housing AB måste tänka en vända till, ta till sig de tunga fakta som Kräpplagruppen och boende i Rågsved, Vantör och Huddinge med ideella krafter och resurser har tagit fram om marken där företaget vill bygga miljövänliga hus. Senast den inventering om nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen gjort, där det framgår att 80 % av skogen är nyckelbiotoper (högsta naturklassning) mot 1,5 % i Sverige.

En miljöpolicy värd namnet för ett byggföretag, kan inte bara handla om husen man bygger, materialet man använder, transporterna, energiprestanda, den måste också omfatta marken som husen byggs på och omgivningarnas värden i sociala, ekologiska och biologiska perspektiv. Heder på NCC som dragit sig ur projektet, sponsrade som de är av Naturskyddsföreningen. Nu måste BoKlok AB vara lika kloka.

Mer om BoKlok Housing AB  nedan. Reagera mot deras byggplaner, som går emot andan i företagets miljöpolicy, om inte dess bokstav:

Facebooksidan: http://www.facebook.com/pages/BoKlok-Sverige/186038296018?fref=ts
Hemsidan: http://www.boklok.se
Blogg: http://blogg.boklok.se/

torsdag 24 januari 2013

Slaget om Rågsveds friområde blir en valfråga!

Trots massiv kritik och senast skogsstyrelsens inventering som visar att stora delar av Rågsveds friområde är nyckelbiotoper lägger exploateringskontoret fram ett ärende med markanvisning för 85 lägenheter i radhus och kedjehus till BoKlok Housing AB samt med markanvisning för ca 12 radhus eller kedjehus till Arkitektmagasinet Bygg AB.  Totalt  97 lägenheter varav 47 på upplagsområdet Snösätragränd. Intressant att NCC som fått markreservation har avböjt att gå vidare.

Staden kommer att få stora kostnader för hantering och för att bli kvitt förorenade schaktmassor. Att ett nytt träd ska planteras för varje ny bostad känns som ett hån i detta läge, när man går in och förstör det som redan finns. Ökad ttillgänglighet kan mycket väl åstadskommas inom ramen för ett kommande naturreservat. Återkommer med mera kommentarer i detalj när jag läst hela ärendet.

Eftersom exploateringern kräver ny detaljplan, handlar nästa beslutstillfälle om fjärde kvartalet 2015 och byggstart 2016. Protesterna mot villabygget är noterade i tjänsteutlåtandet, man räknar att en detaljplan överklagas. Vi ska inte misströsta. Vi  får göra Rågsveds friområde till en valfråga - som vi vinner!

tisdag 22 januari 2013

Tankar om IKEA och Söderstaden

Idag kom besked om att Stockholm stad har tecknat avtal med IKEA om att bygga varuhus, köpcentrum och bostäder vid Globen och nya arenan, vilket enligt Sten Nordin ska ge minst 1000 nya jobb i Söderort och 550 nya bostäder. Det finns mycket att säga om detta.

Det första jag tänker på är hur alla bilar ska rymmas i ett område där boende är oroliga för att gatorna ska fyllas med bilar när arenan öppnar. Kanske ett mindre varuhus med parkering under jord är möjligt?  Och varför får IKEA köpa mark för varuhuset så billigt som 6 000 kr/kvm? Vilka andra företag ville etablera sig här? Självklart behöver söderort arbetsplatser och arbetslösa behöver jobb. Vi ska blanda bostäder och arbetsplatser, grönområden och service, för en levande stad. Men ska vi få de bostäder som staden behöver, klimatsmarta hyresrätter till rimliga hyror, ja då måste Sten Nordin låta våra kommunala bostadsbolag bygga på vår egen mark. Nu säljs marken istället och det blir bostadsrätter, eftersom IKANO anser marken för dyr för hyresrätter.

För att ge ett lokalt perspektiv borde stadsdelsnämnden få yttra sig. Men den möjligheten har borgarna tagit bort. Beslutet om markanvisning tas bakom stängd dörr i exploateringsnämnden. Det är riktigt uselt.



.

söndag 20 januari 2013

Bästa Söderortsvisionen - Rågsveds friområde till naturreservat

Nu är det dags att prata klarspråk. En Söderortsvision värd namnet och som faktiskt inte behöver vara en vision om hundra år utan handfast politik idag. Ja, det är förstås att göra Rågsveds friområde till det naturreservat som en gång var tänkt, helst ihop med Kynäsberget i Huddinge, som gränsar till friområdet.

Om detta har Stockholms Naturskyddsförening, Kräpplagruppen och Snösätra Norra Fritidsträdgårdsföreningen nyligen gått ut i ett viktigt pressmeddelande "Bevara Rågsveds friområde - Stockholms stad planerar förstöra viktigt grönområde". Jag instämmer helhjärtat i deras budskap. Varje media med aktning borde uppmärksamma frågan och ställa alliansen till svars.

Om de 165 radhusen och de fem stadsvillorna byggs i friområdet är det på mark där nästan 80 procent klassas som nyckelbiotop, dvs. har mycket höga naturvärden med hotade arter och där 10 procent av marken har höga naturvärden. Dessa planer går stick i stäv med både lagar och kommunala program.

Förutom allt viktigt om att bevara biologisk mångfald och ett unikt kulturlandskap, är Rågsveds friområde troligen en av kärnfrågorna för att stärka Rågsved. Dock inte enligt alliansens recept att bygga radhus och förstöra området, utan enligt folkets recept att bevara området som naturreservat och rekreationskälla.

Att alliansen saknar kunskap om vad som är viktigt för vanligt folk visar inte minst de första planerna att bygga villor på båda koloniområdena i Snösätra. Vad alliansen inte begrep var alla de samhällsvärden som skapas genom arbetet med kolonilotterna. Förslaget trampade på värden som i högerteorin skulle främjas.

Friområdet är en informell mötesplats inte bara i Rågsved utan för hela Vantör och även Huddinge. Kampen för friområdet har svetsat samman folk som inte möts i vardagen. Det gemensamma intresset att bevara området ökar det sociala kapitalet genom att stärka både vi-känslan i Rågsved och sammanhållningen med andra utanför stadsdelen.

Som jag bloggade om igår, finns det vetenskapligt stöd för att informella mötesplatser, attraktiva grön- och rekreationsområden och inkluderande miljöer har betydelse för att främja det sociala kapitalet. Det gäller också Rågsved. Vi som bor här ser det varje dag. Det är inte för sent att backa bandet!

lördag 19 januari 2013

Ett socialt hållbart Rågsved - fem trådar att dra i!

Tala om skillnad i ansats och ambition! När rödgröna majoriteten i Malmö tar fram politik för en socialt hållbar stad startar man med en politiskt oberoende kommission och tar fram vetenskapligt grundande diskussionsunderlag. Alla kan ta del av rapporterna på www.malmo.se/kommission. När blåblåa Stockholms stad gör sitt "Järvalyft", idag "Järvavisionen" och även "Söderortsvisionen" finns inte motsvarande kommission eller vetenskapliga underlag. I Stockholm vet alliansen bäst. Inte konstigt då att förortsborna känner sig överkörda och inte lyssnade på och att resultaten uteblir.

Som engagerad i min hemstadsdel Rågsved har jag börjat kika i rapporten "Kan socialt kapital "Byggas in" i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?" för att se vad vi kan lära. Bara av att läsa sammanfattningen inser jag vad mycket mera och annorlunda som behöver göras i Rågsved. Dessa fem områden har vetenskapligt stöd:

1. "Underlätta social interaktion - skapa "tredje mötesplatser" - det handlar om platser där boende naturligt kan mötas, bra lekplatser och grönområden. Rekommenderas att göra en lokal kartläggning så att man får reda på olika gruppers behov, för de kan variera, även över tid. Ett behov som vi i vänsterpartiet har sett är att kvinnor upplever att de saknar mötesplatser. Någon kartläggning av mötesplatsfrågan i stort har inte gjorts inom Söderortsvisionen.

2, "Satsa på attraktiva grön- och rekreationsområden" - grönområden är viktiga för avkoppling och för att minska stress men också för att skapa informella möten, vilket kan bidra till socialt stöd och socialt kapital. Promenadvänliga områden ökar grannskapskänslan och tilltron till att man gemensamt kan påverka utemiljön. Det här har alliansen inte förstått, de vill tvärtom försämra ett populärt grönområde genom att bygga villor.  Vi boende för här en motståndskamp, vilket också svetsar samman människor och ökar det sociala kapitalet.

3. "Tillgodose behovet av trygghet" - trygghetsvandringar kan vara ett sätt att öka tryggheten och stärka det sociala kapitalet i ett bostadsområde. Detta görs i Rågsved, men frågan är hur många boende som deltar, hur ofta, vilka resultaten blir? De vandringar jag har varit med på har mest bestått av tjänstemän.Dessutom påstås i kommunala handlingar att friområdet är otryggt, vilket folk som jag möter i området häpnar över.

4. "Förbättra ryktet för utsatta områden" - ett bra rykte förstärker vi-känslan. Här krävs politisk vilja och samarbete med lokala media. Att rusta upp bostäder och offentliga anläggningar,  att utlokalisera attraktiv samhällsservice kan förbättra ryktet. I Rågsved har parklekar och bostäder rustats upp, men samhällsservicen har försämrats. Nu utlovas utflyttning av en kommunal förvaltning. Utmärkt, men i vilka lokaler kan utbildningsförvaltningen eller socialförvaltningen rymmas?

5. "Skapa balans mellan sammanbindande och överbryggande socialt kapital" - det räcker inte att stärka det sammanbindande sociala kapitalet, det krävs också inkluderande miljöer med sammanhållning mellan olika typer av människor och grupper. Föreningslivet och kulturen är viktiga  motorer i det arbetet. Här finns mycket mera att göra, här finns ett föreningsliv och ett Folkets Hus som ger viktiga bidrag idag, men som med ett större intresse från staden skulle kunna bidra mycket mera.

tisdag 15 januari 2013

Flytta ut jobb ger oss en rundare stad

Nu varnas för utarmning av innerstaden om kommunala förvaltningar flyttar ut till förorterna! Jag tar mig för pannan. Vi talar inte om att flytta arbetsplatser till andra kommuner, andra län eller andra landsändar. Vi talar om att flytta arbetsplatser inom Stockholms stad, med tunnelbana, pendeltåg, tvärbana och buss.

Det vore en långsiktigt viktig vinst om vi kan få ut stora arbetsplatser till förorter som Rågsved. Det skulle betyda mycket för ungdomar som får se att deras förort inte bara är en sovstad som man reser ifrån om dagarna, utan också en arbetsstad som man reser till om dagarna. Det skulle ge butikerna och lunchställena flera kunder, även om många i personalen har matlådor med sig. Det skulle inspirera andra att lägga sina arbetsplatser i förorterna. Kanske skapa nya kluster.

Allt kan inte alltid förbli vid det gamla, bara för att förvaltningar och bolag alltid har legat i city måste de inte göra det för all framtid. Vi måste vänja oss vid att staden är rund, vi måste bygga ut tvärförbindelser på spår så att det är lätt att ta sig mellan förorterna utan att behöva åka in till stan först. Självfallet måste utbyggnaden av kommunikationerna ta hänsyn till lokaliseringen av arbetsplatser. Det ska inte bara vara de som bor eller arbetar i innerstan som ska ha bra kommunikationer.

Givetvis förstår jag fackliga organisationer som varnar för förlängda restider, samtidigt som det även idag finns anställda som tillbringar lång tid på tunnelbanan när de dagligen pendlar in från förorterna till sina förvaltningskontor i centrala staden. Förlängd tid för resor i arbetet uppstår säkerligen, men det bör delvis kunna motverkas genom videokonferenser och liknande.Vissa saker blir sämre. Men mer blir bättre.

Jag tror att anställda i berörda förvaltningar liksom andra stockholmare har allt att tjäna på att hela staden kan leva. Att förorterna får en bra mix av bostäder, arbetsplatser, service och kultur minskar segregationen. Att kontoren i city lämnar plats för bostäder gör innerstaden mer levande. Istället för att fortsätta att hävda att allt viktigt ska ligga i mitten, måste vi skapa mer rörelse i sidled. Så får vi en spännande stad!


måndag 14 januari 2013

Rågsveds friområde i mitt hjärta

När jag åkte skidor igår i Rågsveds friområde kände jag extra starkt, det jag annars logiskt tänker och tycker, att det är vi som lever här varje dag som vet bäst hur våra områden behöver utvecklas, vad som är bra och vad som måste bli bättre. Inte en styrande allians i stadshuset som sitter och fördelar pengar till projekt som de gillar och beslutar om byggprojekt som de gillar. Oavsett vad vi tycker.

Med den politik som förs av borgarna känns det som om vi är satta under förmynderskap. Vi tilltros inte förmågan att avgöra vad som är viktigt i vår förort. Att vi är tusentals som vet att friområdet är en grön juvel som om den skyddas som naturreservat har alla chanser att bli en ännu starkare positiv symbol för Rågsved. Istället ska viktiga naturvärden förstöras och vi "integreras" med folk som har råd att köpa villor i friområdet.

I min bästa framtid är friområdet istället ett viktigt utflyktsmål för hela södra Stockholm/Huddinge, med tillsynspersoner som dagligen arbetar i området, kan berätta om flora och fauna för besökare, hålla naturskola för barnen. Svampkurs för vuxna. Bänkar och bord rena och papperskorgarna töms dagligen. Skyltarna runt Natur- och Kulturstigen är hela och fräscha. På vintern finns anlagda längdskidspår, kanske belysta. Bara nyttotrafik är tillåten, vägarna är säkra för fotgängare och cyklister har egen fil.



söndag 13 januari 2013

Ingen ska dö som 55- eller 42-åring för att politiken inte agerar

Någon vecka tillbaka blev jag skakad när jag läste i ett brev från RSMH att människor med psykisk ohälsa har en medellivslängd på bara 55 år, på grund av självmord men ännu mera på grund av att de inte får behövlig vård för sin dåliga fysisk hälsa. Det här kan samhället något åt, genom att prioritera frågorna!

För några dagar sedan läste jag i Gerhard Larssons debattartikel att medellivslängden för de som missbrukar narkotika bara är 42 år. Det värsta är att vi vet vad som behövs för att människor inte ska dö. Regeringen måste nu fatta beslut om huvuddragen i den narkotikareform som Larsson har föreslagit!

lördag 12 januari 2013

Bra flytta förvaltningskontor till Rågsved

Äntligen förslag att flytta kommunala kontor till ytterstaden! Inte en dag för tidigt. Helt i linje med vänsterpartiets politik om fler bostäder i innerstaden och fler arbetsplatser i ytterstaden. På köpet minskar hyrorna, mer skattepengar kan användas till anställda i välfärden. Borgarnas agenda är givetvis besparingar för att sänka skatten, men det ska vi bli två om i valet 2014.

I stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen föreslås att ett antal centrala fackförvaltningar och bolag flyttar till Husby, Rågsved, Tensta, Farsta, Vällingby, Järvafältet, Ulvsunda, Skarpnäck och Skärholmen. Rågsved nämns som en lämplig placering för utbildningsförvaltningen eller socialförvaltningen och äldreförvaltningen. Själv hade jag gärna velat ha kulturförvaltningen till Vantör, men annat är också bra.

Läser att Vision kritiserar förslaget. I sak är jag inte överens med mitt utmärkta fack, däremot förstår jag kritiken om bristande information. De strukturella obalanserna är så kraftiga och skadliga att de måste mötas med strukturella förändringar. Det är bra att politiken är överens. För vi har glesbygdsproblem i förorterna, inte jämförbara med Norrlands inland men allvarliga för en storstad. Många boende är dubbelt drabbade och kan knappt åka till andra stadsdelar för att uträtta ärenden, eftersom de också fått ekonomin raserad av arbetslöshet och sjukdom. Inte ens bistånd till SL-kort ges utan särskild prövning. Resultat: stadsdelsarrest.

Under de sex första åren av borgerligt styre såg vi tyvärr bara nedläggningar av kommunala kontor i ytterstaden, Högdalen, Dalen och Årsta är exempel i vårt stadsdelsnämndsområde. Vänsterpartiet och övriga oppositionen har starkt kritiserat centraliseringspolitiken och pekat på de allvarliga följderna för medborgarna, de förortscentrum som drabbats och de butiksinnehavare som kämpar för sin överlevnad.

Dessutom läggs skolor ner i förorterna, senast Farsta Gymnasium, trots att Söderortsvisionen skulle satsa på Farsta som idrottsstadsdel. Skolnedläggningar är kännbara i förorterna, eftersom skolan är en viktig del i en stadsdels identitet, förutom att det är en ganska stor arbetsplats. Både stadsdelskontorens och skolornas nedläggningar visar på planlösheten och bristen på helhetssyn i borgarnas politik.

I Vantör har vi varken stadsdelskontor eller ens gymnasium, sedan Bandhagen las ner för många år sedan. Nu är det bostäder i Bandhagen och ska bli bostäder i Högdalen där stadsdelsförvaltningen tidigare satt (tidigare Högdalens skola). Kanske kan en lokalisering av utbildningsförvaltningen till Rågsved också ge synergieffekter på skolväsendet i Vantör. Vi har många elever som väljer andra skolor än närmaste kommunala grundskola. Den trenden måste vi vända för att få ett riktigt levande Vantör!





onsdag 9 januari 2013

Snacka Grön Flagg på Tallbackens förskola

Imorgon bitti ska jag gå till förskolan Tallbacken i Högdalen i egenskap av kontaktpolitiker för Grön Flagg och diskutera förskolans miljöarbete och planer framåt. Det ska bli spännande! För att vara väl förberedd har jag  repeterat vad som står i miljöhandlingsplanen om målsättningar och aktiviteter för 2013. Det finns en hel del bra där även om vänsterpartiet och socialdemokraterna i vår gemensamma reservation har högre målsättningar. Till exempel vill vi anställa en klimat-/miljöhandläggare på heltid som kan driva arbetet framåt.

tisdag 8 januari 2013

Snöröjningen måste bli jämställd!

Fortfarande är Stövargatans trottoarer oplogade, åtminstone på vår del av gatan med de låga gatunumren. På ena sidan ser man inte ens trottoarerna och på den andra sidan är isen så knagglig att det inte med bästa vilja går att gå på trottoaren. Återstår att stövla ut i gatan. Det gäller skolbarn, föräldrar som drar barnvagn, äldre som kanske behöver rollator och så förstås vi andra som i bästa fall hinner springa undan om en bil skulle komma i hög fart.

Och vi är inte ensamma. Runt om i staden gör människor samma reflektioner som jag. Dag efter dag. Trots töväder finns faktiskt is och snövallar kvar på många trottoarer, som i praktiken därmed är obrukbara. Som stänger människor med nedsatt rörelseförmåga inne i sina lägenheter. Som gör att människor tvingas riskera livet genom att gå ut i gatorna för att ta sig fram.

Jag tycker att det är oförsvarligt ojämställt att snöröjningen tillåts fungera så illa. Ingen hänsyn till oskyddade gångtrafikanter, som i större utsträckning är kvinnor, eftersom fler män kör bil på de prioriterade bilvägarna. Vänsterpartisten Kajsa Stenfelts skrivelse till trafik- och renhållningsnämnden som Tidningen Årsta/Enskede refererar, att staden bör ta efter Karlskoga och snöröja trottoarer och cykelvägar före bilvägar, är klart befogad. Fram för en jämställd snöröjning!

söndag 6 januari 2013

SDN-premiär för 2013 imorgon!

Klockan åtta noll noll imorgon bitti har vi vårt första stadsdelsnämndsmöte för 2013. Det är mest formella val till social delegation, pensionärsråd och funktionshindersråd på årets första sammanträde, men vi har också en remiss om ytterligare ett så kallat valfrihetssystem, nu om korttidstillsyn för unga över tolv år.

Det luriga med kundvalsmodellerna är det underliggande syftet att skapa en ekonomisk marknad där tidigare enbart allmänintresset styrt. Privata aktörer har funnits i välfärden förut, men upphandlats via lagen om offentlig upphandling, LOU. Nu används lagen om valfrihet, LOV, allt mer.

Största skillnaden mellan LOU och LOV är att LOV ger företagen fri etableringsrätt, så snart de godkänts. Kommunen har alltså inte längre bestämmanderätt över var välfärden ska finnas, utan det blir vinstsyftet som styr. Där det är mest lönsamt, där lägger företagen sina välfärdsverksamheter. Så vill jag inte ha det.