söndag 3 juli 2011

Vänsterns strategi - tänkt till men inte om

Första gången jag läste vänsterpartiets förslag till strategidokument la jag ifrån mig papperen och kände mig inte inspirerad. Kunde inte se att det innehöll något stort nytt som kan vända trenden för partiet.

Andra gången jag läste förslaget var ikväll och tänkte ändå göra några kommentarer som varken är heltäckande eller nyskapande. Men mina tankar.

När det gäller Vänsterpartiets roll:
Känns magstarkt att vi som balanserar på fyraprocentsstrecket ska ta "ett större eget ansvar för arbetarrörelsen", men håller med om att vi ska försöka utforma "egen roll i det svenska politiska landsskapet".
Sen undrar jag över att vi ska "uttrycka oss på ett sätt som visar att vi tillhör dem som behöver förbättringar", men hur många av oss gör det? Det jag ser är att många medlemmar tillhör medelklassen, som har det ganska bra.

När det gäller Sluta prata, börja jobba:
Mäktar ett svagt parti att "bygga upp en stark opinion kring de frågor vi vill driva"?
Att "göra politik" kan vara bra ibland, att driva fritidsgård är varken realistiskt eller önskvärt. Vi i Vänsterpartiet Vantör gör politik genom att fråga barn om förslag på förbättringar, som tas in i vårt lokala program.
Tveksam till att "Vänsterpartiet ska i framtiden uppfattas som dem som ... fixar det." Det tror jag inte alls på. Vi ska inte ta över ansvar, men uppmuntra till att ta ansvar.

När det gäller Ett sammanhållet parti:
Tveksam till centraliseringen: "Det vi gör på central nivå måste i mycket högre utsträckning återspeglas i vad vi gör på lokal nivå". Tvärtom bör röda tråden nystas nerifrån och upp. Det betyder till exempel att kongresserna bör ändra form, så att alla ombud kan vara delaktiga.
Håller med om att "Partistyrelsen måste bättre än idag vara ute i distrikten och lyssna in, förankra och förklara fattade beslut", men främst att lyssna innan beslut. Så att beslut fattas på bra grund och inte måste förklaras genom turnér i landet. För så många utflykter lär inte partistyrelsen hinna med varje år.

När det gäller En starkare organisation:
Ambitionsnivån för distrikten och distriktens personella resurser verkar inte vara koordinerade. Flera distrikt har små personalresurser och även de stora är ansträngda. Hör krävs att distriktsstyrelserna gör mer än idag.
Tveksam till om "Vi måste lägga mer tid på att fundera över stimulerande verksamhet som passar varje enskild medlem". Låter som ett åtgärdsprogram i skolan och inte som ett politiskt parti. Medlemmar bör själva formulera vad de vill ha ut av sitt medlemsskap, "göra sitt medlemsskap".
"Vi måste sänka trösklarna för att det ska bli enklare att delta i Vänsterpartiets verksamhet" är lätt att hålla med om. Min erfarenhet är att många tycker att medlemsskap i sig är stort, fullt upp som de har med jobb och familj och lägger inte ner mer tid på partiet än att möjligen skumma Vänsterpress. Som luttrad före detta medlemsansvarig tror jag att partistyrelsen har orealistiska förhoppningar om aktivitet. Låt oss gilla läget och bygga därifrån.

När det gäller Ett bredare parti:
Jag är positiv till ett kvinnopolitiskt nätverk, som ska vara öppet för alla kvinnliga medlemmar.
Håller med om att "Vänsterpartiet måste bli bättre förankrat i de grupper vi representerar", men så länge vi inte har förankring (i LO-kollektivet med flera grupper som jag antar att vi menar) kan vi faktiskt inte påstå att vi representerar dessa grupper! Idag representerar vi väl snarare medelklassakademiker, där har vi en lång sträcka att gå.
Förstår inte skrivningen om föryngring, "... för att bättre stämma överens med den bild vi vill förmedla av oss själva." Vem har bestämt vilken bild vi vill visa upp? Om det är så att "vi" vill visa upp en bild av ett ungt parti, vad ska vi då göra med oss medelålders och äldre? Ska vi koka kaffe eller vad? Det är medelålders kvinnor som bär upp partiet, stretar i motvind och tar på sig styrelseuppdrag som ingen annan vill ha. Jag tycker att vi ska värna alla på samma goda sätt, oavsett ålder. Men det vore bra om Ung Vänsters medlemmar gick med i partiet. Då får vi ju fler unga!

När det gäller En politik för det nya arbetslivet:
Viktigt att ta fram en "ekonomisk politik för en utbyggd välfärd och full sysselsättning", men hur det ska göras? Bra att sextimmarsarbetsdagen lyfts igen, där bör de tunga vårdjobben komma första hand.

När det gäller Välfärdsfeministerna:
Så tröttnar jag på nya begrepp som myntas, välfärdspartiet, välfärdsfeministerna. Vänsterpartiet duger gott. Ska det vara nåt så kanske Vänsterpartiet Feministerna, men tror inte det är där skon klämmer.
Däremot ska vi precis som föreslås ta fram konkreta förslag som utjämnar orättvisa mellan könen. Individualiserad föräldraförsäkring är bra krav.

När det gäller Miljöpolitik för jämlikhet:
Bra kopplingar mllan miljö- och näringspolitik som behöver fördjupas och konkretiseras. Bra att "särskilt lyfta" miljöfrågor som ökar jämlikheten, till exempel kollektivtrafiken.

När det gäller Hyresgästernas parti:
Här krävs mer tänkande om hur vi minskar segregationen i storstäderna. som påverkar skolan, barns uppväxtvillkor. Jag vill se ett program för att bygga allmännyttiga hyresrätter på lämpliga platser i villaområden som en kil in i de segregerade områdena.

När det gäller Håll ihop mot rasism:
"Vi ska vara de trevliga men allvarliga antirasisterna.." Vi är väl som folk är mest, eller? Ska vi ha uppförandekod, liknande moderaternas klädkod, eller?

För övrigt tycker jag att Helena Duroj hade ett intressant inlägg om strategidokumentet i senaste Flamman. Men jag kommer ändå tillbaka till det som jag skrivit förut. Vi behöver en ny inspirerande ledning för vänsterpartiet, om vi ska vända trenden. Det är det mest strategiska som jag kan tänka mig idag.

Inga kommentarer: